Som Sverigechef för DNV GL Energy har Johan Sandberg 150 års sjöfart i ryggen. Nu blickar bolaget framåt, mot elektrifierad sjöfart och flytande vindkraft.
– Ganska få har hört talas om DNV GL – namnet är ju bara ett gäng konsonanter, säger Johan Sandberg. Men ett bolag som många har hört talas om är Det Norska Veritas, eller DNV, och det är faktiskt vi! 2013 slogs vi ihop med nästan lika stora Germanischer Lloyd och blev DNV GL.
Grundades 1864
I mitten av 1800-talet tog världshandeln fart, inte minst mellan Fjärran Östern och Europa. För att försäkra lasterna krävde försäkringsbolagen att fartygen var godkända efter en satt standard. Det Norske Veritas (DNV) grundades 1864 som ett så kallat klassningsbolag som jobbade med att godkänna fartyg.
– DNV har följt teknikutvecklingen från träfartyg till metallskrov, från segel till propeller, från ångmaskin till dagens avancerade drivsystem, och än i dag är sjöfart DNV GL:s största verksamhet. Vi har våra rötter i havet – och ungefär 27 procent av världens tonnage ligger i vår klass i dag, säger Johan Sandberg.
Jobbar med haveriutredningar
De första 100 åren arbetade DNV bara med fartyg och sjöfart, men på julafton 1969 startade den norska oljesagan när man hittade olja i Nordsjön. Oljeplattformar började ta plats i havet och DNV började att klassificera även dem. Den som vill ha exempel på vikten som varumärket har på det här området kan se tillbaka till 2010. BP:s oljeplattform Deep Water Horizon exploderade då i Mexikanska Golfen, en katastrofal olycka som resulterade i ett enormt oljespill.
– De amerikanska myndigheterna utsåg Det Norske Veritas till haveriutredare av de kritiska komponenter som bärgades från havsbotten och vi fick göra en ”obduktion” av dessa på NASA:s lab i Louisiana. Sedan skrev vi en 600 sidor lång haverirapport som lämnades till Department of Interior, säger Johan Sandberg.
Flytande vindturbiner
Det tredje och nyaste benet i DNV GL:s verksamhet är det som Johan är Sverigechef för: Energy. Energy-verksamheten handlar framförallt om förnyelsebar energi och den elektriska värdekedjan, men även en del fjärrvärme, gas, och biodrivmedel.
– Vi är en nischad grupp som försöker rikta in oss mot projekt där det behövs mycket hög kompetens. Vid stora strömavbrott, när det behövs avancerad analys eller oberoende och komplexa utredningar – då är det våra telefoner som ringer. Vi är rådgivare eller konsulter som gärna granskar andras design och verifierar att ett arbete har gjorts på rätt sätt – eller inte. Och vi vi vill driva industrin framåt, så vi skriver vi förstås också standarder och regelverk, säger Johan.
Innan han blev Sverigechef var Johan globalt ansvarig för havsbaserad vindkraft i DNV GL. Där jobbade han mycket det han kallar tredje generationens vindkraft – flytande vindturbiner. Den första generationens vindkraft står på land, den andra står i havet men fastspikad i botten, på högst 30-40 meters djup, och den tredje generationen flyter och förankras med kätting och ankare. De kan installeras ända ned till 900 meters djup.
– Eftersom flytande vindturbiner kan byggas på djupt vatten ser vi nu en möjlighet att verkligen börja bygga ut vindkraften i mycket stor skala offshore, även i länder där det inte finns grunt vatten som exempelvis Japan. Det är superspännande, och flytande vindkraft känns som min baby. Jag var ansvarig för världens första designstandard som lanserades 2013 och har drivit på industrin att våga satsa på detta. Nu, snart fem år senare är det på väg att lossna.
Elektrifierad fjordfart
DNV GL arbetar också på en standard för ett annat intressant område, där bolagets äldsta och yngsta verksamheter möts: elektrifierad sjöfart.
– Sjöfarten nämns ganska sällan när man diskuterar koldioxidutsläpp, men det borde den. Ser vi bara på de båtar som ligger i vår klass ligger koldioxidutsläppen från dem på över fem gånger hela Sveriges koldioxidutsläpp, och till det kommer ofta många andra skadliga utsläpp som kväve- och svaveloxider. Elektriska båtar är tystare, renare och har inga problem med att bära stora och tunga batterier, säger Johan.
Och redan i dag finns de tekniska förutsättningarna på plats. Johan berättar om framstegen som har gjorts i Norge.
– Vi jobbar mycket tillsammans med nätbolag och rederier i Norge som nu satsar stort på elektrifierad sjöfart. Det fungerar särskilt bra för bilfärjorna över fjordarna som ligger drygt 10 minuter i land och sedan går i 15-20 minuter över en fjord. De har redan tagit en stor helelektrisk färja i drift i Sognefjorden – Ampere. Interkontinentala resor är inte är aktuellt, men vår kustnära sjöfart skulle kunna bli mer eller mindre helelektrifierad i en nära framtid.
Text: Nanna Brickman
Big Words Publishing
