I den kombination av tekniska lösningar som kommer krävas för att nå Sveriges transportpolitiska mål till 2030 kan elvägar spela en viktig roll för flera olika typer av transportflöden. Power Circle har tagit fram ett faktabladet som beskriver var elvägstekniken befinner sig idag, hur elvägar kan användas och vilka fördelar som finns med tekniken, samt hur aktörslandskapet och det omkringliggande elsystemet påverkas.
Sedan 2013 har det pågått flera piloter och demonstrationer av elvägar i Sverige där olika tekniker testats. I dagsläget ligger den största utmaningen kring elvägar i att få tekniken lönsam. Trafikverkets analys visar på att en utbyggnad av elvägsinfrastruktur inte vore samhällsekonomiskt lönsam med anledningen att nyttjandegraden skulle bli för låg. Studien utgår dock enbart från att tung transport nyttjar infrastrukturen, trots att andra fordonsslag också skulle kunna inkluderas.
– Vi ser att elvägstekniken lämpar sig för fler applikationer och fordonsslag än vad statliga utredningar har kikat på. Flera nyttor som elvägar bidrar till ger större effekt om fler än lastbilar kan använda infrastrukturen. Detta är något vi lyfter fram i faktabladet, säger Simon Lundqvist, projektledare på Power Circle.
Med elvägar fås dynamisk laddning där fordon kan ta emot och lagra energi i farten. Detta öppnar upp möjligheten för högre nyttjandegrad av fordonen. Jämfört med enbart batteridrift och depåladdning kan nyttjandegraden av en lastbil öka med en faktor fem om elväg används. Storskalig implementering av elvägar skulle även minska behovet av batterier och ge betydande reducering av koldioxidutsläpp givet en koldioxidfri el-mix.
Elvägstekniken är inte begränsad till att enbart kunna användas till dynamisk laddning i det publika vägnätet. En intressant fördel med tekniken är att den även kan nyttjas till statisk laddning i depåer eller terminaler och då bidra till automatisering och platsbesparing. Även lokala vägar i exempelvis industriområden där fasta flöden med hög volym transporteras har bra förutsättningar för elväg.
Energibehovet för elvägar jämfört med batteridrift med stationär laddning bedöms vara likvärdigt, men effektbehovet kan skilja sig stort. En utmaning med elvägar är att laddning inte kan skjutas i tid utan sker momentant då fordonen körs. För att tillgängliggöra flexibilitet gentemot elsystemet undersöks möjligheter att prioritera laddning till de fordon som har störst behov samt anpassa laddningseffekten efter elnätets kapacitet. Effektuttagen för elvägsinfrastruktur blir även geografiskt utspridda, vilket kan vara fördelaktigt för integrationen i elsystemet.
De kommande åren förväntas även elektrifieringen av såväl lätta som tunga lastbilar ta fart. För att en storskalig implementering av elväg ska bli verklighet krävs att inblandade aktörer som samhällsplanerare, teknikleverantörer fordonstillverkare och användare samarbetar. Nästa steg från statens sida är en pilotsträcka mellan Örebro och Hallsberg, samtidigt kommer regionala initiativ och lokala behov bidra till fortsatt utveckling av teknik och affärsmodeller.
