Rapportens resultat indikerar att det historiskt varit vanligt att kunder överskattar sitt effektbehov och begär en för stor anslutning. Detta påverkar ofta inte nätets dimensionering, mer än möjligtvis initialt, men skulle om trenden håller i sig kunna leda till onödigt dyra anslutningar och att andra anslutningar fördröjs. Detta bör därför undersökas vidare, tillsammans med kapacitetskartor, datadelning och effektivare anslutningsprocesser.
Under våren 2022 genomförde Power Circle och Energikontor Norr en förstudie och studerade några frågor kopplade till att möjliggöra för en lyckad elektrifiering. Effektbehovet i Norrbotten förväntas öka fort och denna förstudie har därför kartlagt olika verktyg, som används för att förstå omställningen, samt studerat olika former av överbokningar.
Baserat på ett begränsat dataunderlag verkar det som att befintliga kunder på lågspänningsnätet historiskt har efterfrågat betydligt mer effekt än de sedan använder. Både den fysiska anslutningen och kundens nuvarande abonnemang är ofta väl tilltagna. Detta gällde alla kundgrupper i lokalnäten såväl bostäder, skolor, hotell, industrier, mm.
Det vi sett är att kunder ofta överskattat sitt effektbehov. Hos ett nätbolag använde 75 % av kunderna maximalt hälften av sin abonnerade effekt. Många skulle därmed kunna spara pengar på att sänka sitt abonnemang, och så här i efterhand kan det också konstateras att onödiga resurser kan ha använts på deras fysiska anslutning
En begränsning i resultaten är att endast timvärden studerats och att effekten momentant hos kunden skulle kunna vara betydligt högre, men att toppen är så kort att medelvärdet över en timme blir betydligt lägre.
Frågan är vilken påverkan dessa överdimensionerade anslutningar kan ha på elsystemet i övrigt. Generellt görs dimensioneringen av lokalnäten utifrån principer om sammanlagring vilket gör att nätägaren inte tar höjd för att alla kunder ska kunna nyttja maxeffekt samtidigt, men även driftsäkerhetskriterier spelar in. Att kunderna har överdimensionerade anslutningar medför därför inte nödvändigtvis att lokalnäten är överdimensionerade.
Samtidigt finns en initial fas både innan anslutningen är byggd och fram till att nätägaren börjar få statistik på kundens elanvändning, där vissa nätägare tar höjd för kundens förfrågade effekt i bland annat nätplanering och sina reservationer mot högre nätnivåer.
Det finns idag ingen statistik på tomma eller överskattade förfrågningar i köerna, men om det även idag är så att kunder ofta efterfrågar mer effekt än de behöver finns en risk att andra kunders anslutningar försenas. Det vore högst olyckligt när elektrifieringen behöver accelerera. Vi ser därför att anslutningsprocessen och detta är något som bör undersökas vidare.
Intresset att ansluta till elnätet är just nu rekordstort. Både när det kommer till att ansluta exempelvis laddinfrastruktur och solceller, men även större industrisatsningar. En effektiv och smidig anslutningsprocess bör därför vara i allas intresse, både nätbolags och kunders. Vissa nätägare kikar på att digitalisera processen för att kunna hinna med att hantera alla ärenden i rimlig tid. För de som ansöker till många olika nätbolag finns också en önskan om en harmoniserad och mer transparent process där det är lätt att följa vad som händer.
Ett verktyg som studerats i förstudien med potential att förbättra anslutningsprocessen är kapacitetskartor. Kapacitetskartor är ett verktyg som redan används i andra länder för att optimera anslutningsprocessen för ny elproduktion och elanvändning. Dessa kartor ger en översikt över tillgänglig kapacitet i elnätet och hjälper aktörer att fatta välgrundade beslut om var och hur nya anslutningar ska genomföras.
Vi ser att kapacitetskartor skulle kunna förbättra kunders förfrågningar till elnäten, genom att de väljer mer lämpliga platser. Trots att kartorna bara ger en ögonblicksbild används det framgångsrikt i andra länder som ett stöd till aktörer. I Sverige finns några initiativ för att utveckla och använda kapacitetskartor men mycket mer kan göras
Övriga verktyg som studerats i förstudien är kommersiella modeller som nätbolagen ofta använder sig av idag, universitetens modeller, ett nationellt initiativ från AI Sweden samt olika regionala initiativ som utvecklar dialog och verktyg.
Läs förstudiens rapport här som totalt landar i nio slutsatser.
