Försäljningen av både tunga och lätta lastbilar har nu tagit fart och det är många aktörer inom energi- och transportsektorn som behöver ställa om. Behovet av kunskap om vilka styrmedel som finns är stort och därför har Power Circle tagit fram en rapport som ger en en ögonblicksbild över de viktigaste styrmedlen som fanns på plats i augusti 2022 för att accelerera elektrifieringen av lätta och tunga transporter.
Elektrifieringen har blivit ett viktigt medel för att transportsektorn ska nå målet om att minska sina utsläpp med 70 % till år 2030. Enligt de prognoser Power Circle tog fram i början av året kan 65 % av nya tunga lastbilar och 80 % av nya lätta lastbilar gå på el 2030. Prisparitet på total cost of ownership för tunga lastbilar är dock fortfarande en bra bit bort, och prognoserna förutsätter att det finns styrmedel som skapar incitament för investeringar i såväl fordon som laddinfrastruktur.
I policyrapporten beskrivs de viktigaste styrmedlen avsedda för att främja elektrifiering av kommersiella transporter. Syftet är att skapa en översikt och att adressera den spretighet som ibland upplevs inom policyområdet, men också att visa på den vikt det politiska stödet har för att skynda på omställningen.
De styrmedel vi har idag regleras och begränsas av lagstiftning, där förslag och regleringar på EU-nivå ofta mynnar ut i nationella styrmedel. Viktiga regulatoriska styrmedel på EU-nivå är EU:s utsläppskrav för nya fordon och AFIR, som så snart det är färdigförhandlat kommer kunna spela en stor roll för utbyggnaden av den publika laddinfrastrukturen.
Nationellt har ekonomiska styrmedel utmärkt sig för både anskaffning av fordon, såsom bonus malus och klimatpremien, och för investeringar i laddinfrastruktur, såsom klimatklivet och de regionala elektrifieringspiloterna. Även vikten av att få till en regelförändring som möjliggör undantag för elfordon på 3,5-4,5 ton att köras på B-körkort lyfts.
Power Circles bild är att branschen upplever att en stor del av de styrmedel som funnits på plats fungerat väl men i rapporten belyses också hur stöden till laddinfrastruktur skulle behöva utvecklas. Exempelvis leder dagens definitioner av publik och icke-publik laddning till att utbyggnad av semi-publik laddning på exempelvis terminaler försvåras. Så även med vissa finansieringsmodeller, såsom leasing av laddinfrastruktur. En av slutsatserna är därför att det politiska stödet kommer vara fortsatt viktigt för att stötta elektrifieringen och att det kommer behövas välriktade styrmedel som skapar förutsägbarhet genom långsiktiga spelregler för investeringar.
