Energigemenskaper som stöttar elnätet
En rapport om energigemenskapers nyttor
Elektrifieringen ställer stora krav på de svenska elnäten samtidigt som en växande mängd lokal produktion, energilager, elfordon och annan flexibel elanvändning tillkommer hos kunderna. Den här studien visar att energigemenskaper och lokal energidelning kan bidra till att dessa resurser används mer effektivt och därmed avlastar elnäten.
Den viktigaste potentiella nyttan ligger dock inte i själva energidelningen, utan i möjligheten att samordna investeringar och styra flera kunders resurser mot ett gemensamt lokalt nätbehov. Nyttorna uppstår därför inte automatiskt, utan är beroende av hur energidelningen utformas, var de finns och vilka ekonomiska och tekniska styrsignaler de möter.
Faktaruta: Vad är en energigemenskap?
Energigemenskaper lyfts i EU:s energipolitik som ett sätt att involvera medborgare i energiomställningen och skapa lokala nyttor i energisystemet. I flera länder har särskilda regelverk och incitament införts för att underlätta etableringen av nya initiativ.
I svensk kontext har vi ännu ingen formell definition av energigemenskaper, men de kan beskrivas som en sammanslutning av medlemmar som gemensamt konsumerar, producerar, lagrar och/eller säljer energi. De som är med i gemenskapen kan vara såväl fysiska personer, kommuner och små företag.
Läs mer i vårt faktablad: Vad är en energigemenskap?
Webbinarium: Hur kan energigemenskaper stötta lokala elnät?
Den 15 september 2026 presenterades resultaten för första gången i ett digitalt seminarium. Vi samlade också flera perspektiv i en paneldiskussion om vad som krävs för att energigemenskaper ska kunna bidra mer aktivt till framtidens elsystem.
Om rapporten
Rapporten har författats av Power Circle och Tyréns som en del av projektet Energigemenskaper som stöttar elnätet. Projektet har genomförts inom Energiforsks forskningsprogram Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering.
Projektet har undersökt vilka nyttor energigemenskaper kan bidra med till lokala elnät, vilka tekniska förutsättningar som krävs och hur regelverk och ekonomiska incitament kan utvecklas. Analysen bygger på modellering av sju nätstationer hos Jämtkraft och Öresundskraft samt intervjuer, workshops och dialog med branschaktörer.
