Internationellt sett anses Sverige ha en hög digital mognad, men när det kommer till digitaliseringen av elnäten kan man ibland häpna över hur många analoga processer som finns kvar. Utrullningen av smarta elmätare gör att många nätägare nu tar steg framåt, men det är tydligt att nätägarna har kommit olika långt på sina digitaliseringsresor. Flera aktörer är också osäkra på vad ”digitaliserade elnät” innebär, och vilka lösningar och områden de ska prioritera. Det är dags att öka takten om vi ska kunna dra nytta av alla de nyttor som digitaliseringen kan ge elektrifieringen.
I detta faktablad fördjupas kunskapen om hur nätplaneringen kan förbättras med en digital tvilling, hur nätstationerna kan gå från analog till autonom drift och hur arbetet med flexibilitet kan utvecklas. Tre av många nyttor som digitaliseringen kan medföra. Gemensamt för flera av nyttorna är att de bidrar till ett mer resurseffektivt användande av elnäten, något som är av stor vikt nu när samhället ska elektrifieras.
Som underlag till faktabladet ligger projektet DigiGrid, som under året genomförts av Power Circle med finansiering av Energiforsk. I projektet genomfördes en enkät där elnätsföretag själva fick svara på frågor om digitaliseringen av elnäten. Enligt enkäten arbetar alla företagen med digitalisering, men en del befinner sig i en orienteringsfas, de flesta har digitaliseringsinitiativ på gång och bara 15 procent har kommit till stadiet att tidigare digitaliseringsåtgärder nu ligger till grund för beslut.
Att data ligger till grund för beslut och bidrar till nya digitala processer anses vara en viktig brytpunkt mellan datorisering och digitalisering. Något som Power Circle tagit fasta på i den nya digitaliseringstrappa som lanseras i faktabladet. Där utgörs steg ett av mätning och övervakning, steg två av fjärrstyrning – och först på steg tre sker en ordentlig digitalisering i den mening att nya tjänster eller processer utvecklas. På det högsta steget sker en automatisering och beslut fattas autonomt.
