I detta projekt har Power Circle kartlagt hur långt elnätsbolagen har kommit med digitaliseringen, undersökt hinder och incitament, samt sammanställt kunskapsläget om digitaliserade och resurseffektiva nät.
Läs faktabladet Digitalisering av elnäten här >>
Den pågående energiomställningen – med en tilltagande elektrifiering, ökad elanvändning och nya kunder i elsystemet – medför nya krav på resurseffektivitet i elnäten. Digitalisering kan bidra till en ökad resurseffektivitet inom planering, drift och underhåll, och skapar bättre insyn i näten – vilket kan minska behoven av nätutbyggnad. Exempelvis utgör digitaliseringen ett användbart verktyg för att förstå var i nätet det är lämpligt att ansluta laddstationer, solel och andra nya resurser som minskar behovet av fossil energi. Dessutom möjliggör digitaliserade nät ett bättre utnyttjande av efterfrågeflexibilitet.
Om projektet
DigiGrid genomfördes mellan februari–september 2022. Syftet med projektet var att säkerställa att den kunskap som finns kring digitaliseringens nyttor kommer elnätsföretagen till godo, och skapar värde för hela systemet. Målen var att adressera identifierade kunskapsgap på området genom att
- på ett övergripande plan beskriva nyttorna med digitalisering, samt vad som krävs konkret för att uppnå dem
- kartlägga hur långt elnätsföretagen kommit i sitt digitaliseringsarbete
- beskriva vilka hinder och incitament som finns för digitaliserade elnät.
För att identifiera nyttor med digitaliserade elnät, och ta reda på hur kunskapsläget ser ut hos intressenterna idag, genomfördes kunskapsseminarier och rundabordssamtal. För att kartlägga hur långt elnätsföretagen kommit med digitaliseringen – och undersöka vilka nyttor som motiverar insatserna samt vilka hinder som företagen står inför – genomfördes en enkätstudie. För att gå djupare in på tre olika användarfall som identifierats som viktiga för elnätsföretagen genomfördes fallstudier med intervjuer för att besvara frågan om vad som krävs konkret – i termer av hårdvara, mjukvara och mätvärden – för att uppnå nyttorna.
Sammanfattning av resultat
I denna studie har tre återkommande kategorier, eller nivåer för digitalisering, identifieras:
- Elnät som både kan lämna ut och ta emot information (såsom mätvärden, styrsignaler, information om driftlägen, etc.) digitalt.
- Att informationen kan tillhandahållas i ett ständigt flöde, med realtidsupplösning på datan som yttersta mål.
- Att nätet och dess olika stationer går att styra på distans när åtgärder ska vidtas.
Distinktionen mellan digitalisering och datorisering har också uppmärksammats i denna studie. I denna distinktion syftar datoringering på skiftet från användandet av analog till digital teknik för att utföra existerande processer, medan digitalisering syftar på den transformativa effekt som datoriseringen möjliggör– det vill säga de förändringar i beteenden och förväntningar som uppstår i ett samhälle där digital teknik används i allt större utsträckning. Applicerat på elnätsföretagen kan ett elnät vars komponenter i högre grad blir digitala och uppkopplade betraktas som ett datoriserat elnät, medan den verksamhetsutveckling som följer – när nyttorna som man vill uppnå med datoriseringen införlivas – kan betraktas som digitaliserad nätverksamhet.
Nyttor med digitaliserade elnät som identifierats i denna studie inkluderar bland annat:
- Mätning, övervakning, fjärrstyrning och kontroll
- Automation, självstyrning, självläkning
- Beslutsstöd för optimerad planering, drift och underhåll
- Kundnyttor och -tjänster
- Möjliggörande för energiomställning och elektrifiering
- Långsiktig nätplanering
- Energieffektivisering genom minskade förluster
- Ökad kapacitet/utnyttjande av elnätet.
Alla elnätsföretag som medverkat i denna studie genom att lämna in enkätsvar uppger att de på något sätt börjat arbeta med digitalisering. Hela 65% av alla svarande företag uppger att de inlett satsningar medan 21% uppger att de befinner sig i en orienteringsfas. En mindre andel, 14%, uppger att digitaliseringsåtgärder ligger till grund för beslut som tas inom verksamheten. Av svaren framgår det också att mellanspänningsnätet varit digitaliserat till större grad, medan lågspänningsnätet digitaliseras långsammare. Givet tidigare resonemang om datorisering kontra digitalisering skulle man kunna betrakta de 14% som uppger att digitalisering ligger till grund för beslut inom verksamheten som digitaliserade, övriga jobbar just nu kanske mest med datorisering. En slutsats som dragits i projektet är också att många elnätsföretag vet att de behöver digitalisera sina elnät, men ännu känner sig osäkra på vad detta innebär och vilka lösningar och områden de ska prioritera.
Från användarfall, intervjuer och rundabordssamtal som genomförts i denna studie framgår också att det är resurskrävande och komplext att påbörja ett digitaliseringsarbete. De största hindren för digitalisering som identifierats i denna studie är brist på resurser i form av både tid, personal och kunskap, efterföljt av säkerhetsaspekter. Kostnader anges som ett hinder av ca 20% av de svarande elnätsbolagen i enkätstudien, medan organisatoriska hinder, som identifierats som hinder i tidigare studier, kommer längre ned på listan bland av enkätstudien identifierade hinder.
En ytterligare utmaning som nämns är att tolka befintliga standarder samt att bristen på officiella standarder längs hela värdekedjan i vissa fall kan begränsa skalbarheten för exempelvis användandet av flexibilitet idag. Ett ytterligare hinder som identifierats är att det finns ett stort utbud av lösningar, både gällande kommunikationslösningar och IT-arkitektur, och det idag hos många elnätsföretag saknas insikt om vad som är best practise. För att öka incitamenten att digitalisera elnäten, och öka utnyttjandet av flexibilitet, behöver dessa incitament också premieras tydligare i intäktsregleringen.
DigiGrid finansierades av Energiforsk genom programmet Elnätens digitalisering och IT-säkerhet. Mer information om projektet går att läsa på Energiforsks projekthemsida.
