Batterier i elnätet

Blue circuit image

Enligt en ny studie som genomförts under ledning av Power Circle har batterilager en stor potential att kunna bidra på olika sätt i energisystemet, bland annat genom att lösa problem som kan uppstå på grund av ökad introduktion av distribuerad solel och elbilsladdning i distributionsnäten. Lagstiftning och reglering behöver dock anpassas för att skapa incitament för nya lösningar. Det behövs också nya affärsmodeller och marknader för upphandling av flexibilitetstjänster, samt större satsningar på FoU och kunskapsspridning.

Rapporter

Sammanfattning

Elsystemet befinner sig i förändring med nya typer av elanvändning och elproduktion som introduceras i snabb takt när fossil energi ska fasas ut. De senaste åren har kapacitetsbrist på regional nivå diskuterats mycket, men det är långt ifrån den enda utmaningen i dagens och framtidens elnät. Batterilager är en flexibilitetsresurs bland många andra och kan bidra till det framtida elsystemet genom att leverera flera olika nyttor på olika nivåer och nyfikenheten kring hur batterier kan passa in i elnätet har de senaste åren varit stor hos elnätsbolagen, även om det varit oklart om de får äga och drifta batterier eller ej.

Power Circle, RISE och Uppsala universitet har nu i en studie, med stöd av Energimyndigheten, undersökt vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som finns för batterilager i elnätet.  Resultaten visar att batterilager en stor potential att kunna bidra på olika sätt. Detta har demonstrerats och testats i ett flertal projekt världen över, och batterilager kan på vissa marknader redan konkurrera. Även de simuleringar som gjorts på svenska elnät visar att batterier kan bidra till att lösa utmaningar som kan uppstå i framtidens elnät med bland annat hög penetration av solel och laddning av elbilar.

Samtidigt som batterilager ger många möjligheter, finns också vissa hinder för elnätsbolagen att investera i batterilager. Bland annat handlar det om svårigheter att jämföra kostnader och få lönsamhet i projekt då batterilager kan bidra till många olika nyttor i systemet, och de nyttorna kommer ibland olika aktörer till godo. Idag står det också klart att elnätsbolagen inte kommer att få äga batterilager annat än i vissa extrema undantagsfall, vilket gör att helt andra affärsmodeller behöver utvecklas.

För att batterilager, nya tekniker och affärsmodeller som möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av elnätet ska få en chans att introduceras behövs förutsättningar att konkurrera på lika villkor med traditionella investeringar.

Det är dock viktigt att inse att det inte alltid handlar om att ställa nya tekniker mot traditionella elnätskomponenter, utan att se hur de kan komplettera varandra. Även med en större mängd batterier i elsystemet kan fortsatta investeringar i nätinfrastrukturen behövas. Nya tekniker och affärsmodeller ger dock nya möjligheter som ibland kan vara mer effektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men som idag riskerar att förbises.

En fallstudie som gjorts av situationen i Norge visar att våra grannar lyckats bättre med att skapa incitament för resurseffektiva investeringar och FoU-projekt för elnätsbolagen. Sverige kan fortfarande göra mer för att anpassa lagstiftning och reglering, skapa nya marknader och affärsmodeller för upphandling av flexibilitetstjänster samt för att få till pilotprojekt och FoU så att elnätsbolagen kan bygga kunskap och minska risker förknippade med nya tekniker.

Kontakta Anna Wolf, projektledare, för mer information på anna.wolf@powercircle.org.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin