Ett klassiskt problem med förnybara energikällor är att vi inte kan kontrollera den mängd energi som produceras – att styra över vädret är som bekant inte lätt. Men kan vi få elnäten att i stället ta emot mer energi? Det undersöker Power Circles partnerföretag STRI och industridoktoranden Nicholas Etherden som vill effektivisera vår hantering av grön energi.

 

– I dag har vi väldigt konservativa gränser för hur mycket el som maximalt får röra sig i Sveriges elnät. Vi utgår ifrån det värsta tänkbara scenariot och försäkrar oss att man ska klara den maximala produktionen även vid låg förbrukning och när en komponent faller bort. Jag tror att de här gränserna kan omvärderas, och att det skulle göra en väldig skillnad för landets energisituation.

 

Det säger STRI:s Nicholas Etherden, en av huvudpersonerna i ett av Sveriges hittills största smart grid-projekt, ”Smart Grid Energilager”. STRI är en partner i projektet som har en budget på 30 miljoner kronor leds av High Voltage Valley.
– Målet med min del av projektet är att se hur vi kan få in mer vind-, vatten- och solenergi i elnäten. Då gäller det först och främst att räkna ut var maxgränsen borde gå, utan att tumma på säkerheten.

 

200 kvadrat solceller

För att se vad Sveriges elnät faktiskt klarar av har STRI finansierat en stor demonstrationsanläggning i Ludvika. Här finns 200 kvadratmeter solceller och den senaste tekniken inom energilagring och kraftelektronik.
– Det är en ynnest att ha fått utforma och jobba med en sådan här anläggning. Det är inte bara den största forskningsanläggningen för smart grids i Sverige; den är dessutom så pass lik en verklig installation att resultaten ska vara direkt tillämpbara för nätbolag, säger Nicholas.

 

Så hur mycket mer energi tror Nicholas Etherden att vi kan få in i dagens elnät? Med rätt metoder handlar det om höga siffror – upp till en 100-procentig ökning. Hemligheten är något som Nicholas kallar dynamisk belastbarhet, en metod där man ändrar maxgränsen efter vädret.
– När det blåser mycket kyls till exempel elledningarna av och då kan de ta emot 50-100 procent mer el utan att bli överhettade. Vi sitter alltså redan på ett nät som för det mesta kan ta in långt mer förnybar energi än det gör i dag.

 

Dyra batterier och smarta kylskåp

Utöver att simulera kapaciteten i elnät arbetar Nicholas med andra metoder för att försöka öka andelen el från förnybara källor i Sverige. En av dessa metoder är tillfällig lagring i elnätet.

 

– Vi har en experimentell anläggning där vi undersöker hur energilager kan integreras i elnätet för att ta hand om energiöverskott och senare leverera det tillbaka till nätet. Men kostnaden för ellagring är väldigt hög, och har man en vecka där det exempelvis blåser ihärdigt behöver vi väldigt stora batterier. Oftast är det tyvärr mer kostnadseffektivt att bara låta överskottsenergin blåsa förbi.

 

En annan möjlighet är att styra elkonsumtionen. Genom att planera vår elförbrukning kan vi matcha produktionstopparna eller snabbt tömma energilagren.

 

– Det är här de smarta hemlösningarna kommer in. Husets värmepump och kylskåpets kompressorer är till exempel inte alltid på, och det spelar heller inte någon roll när på dygnet de är igång. Med smarta kylskåp kan vi alltså utnyttja elnätet på ett mer effektivt sätt.

 

 

Text: Nanna Brickman, Big Words Publishing

Bilder: Veronica Rigtorp/Annonsbladet Dalarna